Nadal: "Alla dessa minnen har varit ett underbart äventyr. Mer än vad jag någonsin drömde om som barn.
Rafael Nadal spelade förmodligen sin sista match i Franska Öppna mot Alexander Zverev måndagen den 27 maj 2024. Förmodligen, eftersom han inte har uteslutit möjligheten att spela i turneringen nästa år. Allt kommer säkert att bero på hur hans kropp klarar av resten av säsongen. Men spanjoren gick ändå med på att ta mikrofonen (han ville inte ha någon officiell ceremoni) inför en fullsatt Court Philippe Chatrier. Det var ett ögonblick av stora känslor och djup respekt för mannen som har lyckats med den otänkbara bedriften att skriva in sitt namn 14 gånger på den franska Grand Slam-trofén.
Rafael Nadal: "Det är svårt för mig att prata. Jag vet inte om det var sista gången jag spelade här på Court Philippe Chatrier. Ärligt talat är jag inte 100% säker. Men om det var sista gången så njöt jag verkligen av det. Publiken var fantastisk med mig under hela veckan av förberedelser och idag. Känslorna jag har idag är svåra att beskriva med ord. Men för mig är det så speciellt att få känna folkets kärlek på det här sättet på den plats jag älskar mest.
Jag måste gratulera Sascha (Zverev) till den här fantastiska matchen och till hans titel i Rom (för 10 dagar sedan). Jag önskar dig all lycka till under resten av turneringen. 2022 var en mycket svår tid för dig (enorm fotledsstukning) och du förtjänar mycket bättre.
Som jag redan har sagt har jag haft två mycket svåra år när det gäller skador. Jag gick igenom hela processen med drömmen om att komma tillbaka hit till Roland Garros. Det är sant att min lottning för 1: a omgången inte var idealisk (skrattar). Jag behövde något extra. Jag var konkurrenskraftig, jag hade mina chanser, men det räckte inte mot en fantastisk spelare som Sascha.
För mig är det svårt att säga vad som kommer att hända i framtiden. Det finns en stor sannolikhet att jag inte kommer tillbaka för att spela Roland Garros, men jag kan inte säga att det är 100% säkert. Jag älskar att spela här, jag reser med min familj och jag har roligt. Min kropp känns lite bättre nu än den gjorde för två månader sedan, så... Om två månader kanske jag säger att "nu räcker det, jag har inget mer att ge". Men det är något jag inte känner just nu.
Jag har mål framför mig. Jag hoppas att jag är tillbaka på den här banan till OS. Det är det som motiverar mig, det blir en ny möjlighet och jag hoppas verkligen att jag kommer att vara väl förberedd.
Alla känslor jag har känt på den här fantastiska banan under hela min karriär är otroliga. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig när jag var liten att jag skulle vara här vid nästan 28... ja 38. Jag skulle ha velat vara 28 (skrattar). All denna framgång, alla dessa segrar här, det är något jag inte ens kunde drömma om.
Det har varit ett underbart äventyr, alla dessa minnen, varje år har varit annorlunda men inget har varit mindre speciellt än det andra. Jag kan inte nog tacka alla människor som har gjort det möjligt.
Och ni, fansen på läktarna, de känslor ni har fått mig att känna här är helt oförglömliga. Jag tackar er från djupet av mitt hjärta och jag hoppas verkligen att vi ses igen, men jag vet inte. Tack så mycket!"
French Open
Davis Cup: mellan reformer, kritik och nationell kultur
Paradoxen som splittrar tennisen: mellan utmattade spelare och mättad kalender men allt fler uppvisningar
Utbildning av framtida mästare: fokus på nedgången för den franska offentliga modellen gentemot privata akademier
Hotar padel tennisen? Fördjupning i revolutionen som skakar om ordningen