När jag hör talas om ’projekt’ med superunga barn gör det mig galen", säger Pouille argt
Lucas Pouille har haft möjligheten att skriva förordet till journalisten Quentin Moynets nya bok ’Tennisens dolda ansikte’. I förordet ger han sin syn på professionell tennis och hur han upplevt den.
Han berör också de unga barnen som drömmer om att bli professionella spelare och som redan i tidig ålder utsätts för strikta ramar.
Han säger: "I den åldern måste tennis absolut vara ett spel. När jag hör talas om ’projekt’ med superunga barn, där allt redan är väldigt proffsigt, väldigt seriöst, gör det mig galen.
Ibland är jag på klubbar och ser 9-åringar som redan är väldigt strikt reglerade, allt är redan väldigt formaterat runt dem. Medan de borde leka, ha kul. De måste få lust att gå ut på banan, att skapa.
Du har gott om tid om du vill göra det senare. Du kan inte veta om du vill göra en karriär av det när du är 7 eller 8 år. Vid 6 års ålder har du inte bestämt dig för att bli proffs!
Du kan säga: ’Jag vill bli en mästare’, men du vet inte vad träning innebär. Jag ser allt färre barn som leker.
Jag är rädd att det håller på att försvinna.
Davis Cup: mellan reformer, kritik och nationell kultur
Paradoxen som splittrar tennisen: mellan utmattade spelare och mättad kalender men allt fler uppvisningar
Utbildning av framtida mästare: fokus på nedgången för den franska offentliga modellen gentemot privata akademier
Hotar padel tennisen? Fördjupning i revolutionen som skakar om ordningen