Krigets inverkan på tennisen i Ukraina: ekonomiskt stöd, stiftelser, institutioner och huvudbryn av alla slag
Samtidigt som ukrainska idrottare tvingats tänka om kring hela sin organisation är det ett helt land som i det fördolda måste anpassa sig och förändra sina träningsförhållanden. Detta ända upp på högsta nivå, där professionella spelare har vittnat och försökt hjälpa sin nation så gott de kan.
VILKEN ÄR KRIGETS PÅVERKAN PÅ IDROTTEN I UKRAINA?
Det har nu gått nästan fyra år sedan ukrainska idrottare fick sin vardag omkullkastad på alla plan. Först och främst på ett personligt plan förstås, där familjerna stannar kvar i Ukraina vilket skapar ångest för de berörda idrottarna, men framför allt på det professionella planet. Ett stort antal idrottsanläggningar har förstörts sedan konfliktens början, och många människoliv har också gått förlorade.
Enligt det ukrainska idrottsministeriet har landet ”förlorat mer än 595 idrottare, tränare och ungdomsledare. 734 idrottsanläggningar har skadats eller helt förstörts, däribland 18 nationella olympiska och paralympiska baser. I december 2024 översteg de totala förlusterna av infrastruktur 374 miljoner dollar”, kan man läsa i ett pressmeddelande som publicerades den 15 maj 2025.
7 miljoner euro för att bygga ett nationellt tenniscentrum
För att redan nu försöka börja bygga upp morgondagens Ukraina beslutade landets idrottsmyndigheter i augusti 2023 att avsätta en budget på 7 miljoner euro för att bygga ett nationellt tenniscenter i huvudstaden Kiev utifrån en övergiven ishall, enligt de uppgifter som då inhämtades av mediet Racket One.
Generellt har alla landets pengar investerats i armén för att göra det möjligt för de ukrainska soldaterna att till varje pris försvara sitt land sedan kriget inleddes den 24 februari 2022.
Beslutet att avsätta en budget på flera miljoner till tennisen väckte irritation då, i ett läge där hela landet, och inte bara inom idrotten, måste byggas upp under de kommande åren. Enligt beräkningar hade de pengar som användes för att återuppbygga tennisbanor nämligen kunnat användas till att köpa cirka 2 300 drönare som hade varit till nytta för den ukrainska armén.
”Finansiering av tennisbanor måste förbjudas”
”Det är oacceptabelt att genomföra omfattande renoveringar av tennisbanor när Ukraina är i krig. Dessa pengar behövs till de väpnade styrkorna: ammunition, första hjälpen-kit, drönare, vapen, mat… Det handlar om att bevara den ukrainska nationen.
Finansiering av renoveringar av tennisbanor måste förbjudas. Ni vet, jag kommunicerar med våra militärer nästan varje dag, och allt de talar om är behovet av pickuper, reservdelar… listan är lång. När jag hör talas om 7 miljoner euro räknar min hjärna automatiskt ut hur många av dessa behov som skulle kunna tillgodoses för våra militärer.
Personligen stöder jag idén om moderna idrottsanläggningar, men att spendera en sådan summa pengar just nu verkar helt enkelt inte lämpligt för mig”, sade den ukrainska aktivisten Maria Barabash 2024.
HUR ORGANISERAR SIG TENNISSPELARNA SEDAN KRIGETS BÖRJAN?
Idrottare reser i allmänhet mycket, men en av de sporter som berörs mest av flygresor under året är utan tvekan tennis. Landets genom tiderna största spelare, både på dam- och herrsidan, Elina Svitolina, är symbolen för Ukrainas framgång inom tennisen.
Den tidigare världstrean har bland annat vunnit fyra WTA 1000-turneringar, WTA Finals 2018 och en olympisk bronsmedalj vid OS i Tokyo 2021. På den stora scenen i damtennisen var den 31-åriga spelaren en av de första att ta ställning för uteslutning av ryska och belarusiska idrottare från WTA:s officiella tävlingar.
I mars 2023, när hon förberedde sig för sin comeback på touren efter graviditeten, gav hon en intervju till den lokala medien ”Kyiv Post”, där hon gjorde en lägesbeskrivning av idrottssituationen i sitt land.
”Många har gått till fronten, och vissa har dött”
”Situationen i allmänhet är mycket sorglig för ukrainsk idrott. Alla sporter har halkat tio år efter på alla plan. Våra idrottare kan trots allt inte träna normalt nu, många har gått till fronten, och några av dem har dött”, beklagade hon då.
”Men generellt har det inte skett någon verklig utveckling av tennisen i Ukraina. Alla försöker hitta sitt eget sätt att slå igenom i världstennisen. Det finns mecenater som hjälper vissa spelare, men det finns inget stöd från tennisförbundet i Ukraina. Återhämtningen för idrotten kommer att ske gradvis”, fortsatte hon.
”Skapa möjligheter för framtida generationer”
För att hjälpa ukrainsk tennis har Elina Svitolina och Marta Kostyuk, en annan viktig profil inom sporten eftersom hon för närvarande tillhör världens topp 30, båda skapat stiftelser som ska göra det möjligt för barn och unga ukrainska idrottare att utöva tennis, och faktiskt idrott i stort.
Elina Svitolina Foundation, som lanserades 2019, är en välgörenhetsorganisation vars huvudmål är att utveckla idrotten, särskilt tennis, stödja unga talanger och främja Ukraina på den internationella scenen. ”Stiftelsen åtar sig att skapa möjligheter för framtida generationer genom att använda idrott som ett verktyg för att främja positiv och varaktig förändring”, kan man bland annat läsa på dess officiella hemsida.
Svitolina, som är mycket engagerad för sitt land både på och utanför banan, har också utsetts till ambassadör för United24, en organisation som grundades för några år sedan av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för att samla in pengar som ska göra det möjligt att bygga upp landet när kriget är slut.
Kostyuk å sin sida har skapat en stiftelse som utvecklat ett program med målet att integrera det i idrottsundervisningen i skolor i Ukraina. På längre sikt är målet att göra det möjligt för 4 500 barn/studenter som tidigare saknade tillgång till idrott att ta del av detta program i mer än femton skolor.
VILKEN STÖDROLL HAR TENNISENS INSTITUTIONER?
När Vitaliy Sachko blev den första ukrainska manliga spelaren att nå semifinal i en ATP-turnering sedan Alexandr Dolgopolov 2017, i den sista upplagan av turneringen i Metz på huvudtouren, berättade han också om vissa bakomliggande aspekter: ”Kriget har påverkat alla ukrainare, min familj bor fortfarande där. Jag växte upp och bor i Tjeckien sedan barndomen. Från början har jag hållit kontakten med min familj, men så fort jag läser nyheterna om vad som händer vill jag gråta.
Kriget har haft en enorm inverkan på herrtennisen i Ukraina (Dolgopolov och Stakhovsky, tidigare 13:e respektive 31:a i världen, har varit vid fronten för sitt land sedan 2022). Vissa har tvingats kämpa för att överleva, men det är en känslig situation. Idrotten och andra delar av samhället har hamnat i andra hand ekonomiskt, det finns allt mindre finansiella investeringar eftersom alla skänker pengar för att försöka hjälpa armén, vilket är normalt”, utvecklade Sachko.
ATP och WTA i centrum för konfliktens debatt
Han uppgav också att ATP (spelarföreningen som driver ATP-touren) gjorde en insats 2022 för de ukrainska spelarna, men att dessa på lång sikt måste klara sig på egen hand. Något som inte är så enkelt, eftersom endast de högst rankade spelarna som regelbundet deltar i de bästa turneringarna (framför allt Grand Slam och Masters 1000) kan leva på sina tennispengar.
”I början fick vi ett enormt stöd, särskilt ekonomiskt, från ATP. Såvitt jag vet fick alla ukrainska spelare det. Men tiden gick och alla började vänja sig vid det som hände, medan kriget fortsätter i Ukraina.
Färre och färre pratar om det, och de anser att det har blivit något vardagligt, vilket är sorgligt. Nu har vi inte längre något stöd (från ATP). Vi måste klara oss på egen hand”, beklagar den 28-årige spelaren, herrsingeletta i sitt land, som rankades 164:a i världen efter sin utmärkta insats i Metz.
Om ATP stöttade de ukrainska idrottarna under krigets första månader, verkar det inte vara fallet med WTA, åtminstone enligt Lesia Tsurenko. Vid WTA 1000-turneringen i Indian Wells 2023 ska Steve Simon, dåvarande VD för den organisation som ansvarar för damernas proffscircuit, ha gjort olämpliga uttalanden om situationen i Ukraina, vilket Tsurenko bevittnade.
”Skydda mig som ukrainsk kvinna”: Tsurenko går till angrepp mot WTA
Den 36-åriga spelaren, som inte har spelat på huvudtouren sedan november 2024, har därför beslutat att stämma WTA och menar bland annat att organisationen inte har gett tillräckligt stöd till de ukrainska idrottarna.
För att motivera sitt agerande riktade Tsurenko hård kritik mot Simon och hela WTA:s organisation: ”Målet är delvis att skydda mig som medlem av det ukrainska tennislandslaget och som ukrainsk kvinna.
Kärnfrågan kan sammanfattas i termer av ”vårdslös behandling”. Jag har offentligt berättat om det obekväma samtal jag hade med WTA:s tidigare VD Steve Simon i Indian Wells 2023. Det är ingen hemlighet. Han sa vissa saker till mig. Jag har gått igenom en lång intern process.
Redan i Indian Wells kontaktade jag alla möjliga WTA-representanter: psykologen, WTA:s vice ordförande, supervisorer, personalen som ansvarar för spelarrelationer och säkerhetschefen.
Alla hörde vad som hänt och visste vad som hade inträffat. Men inget gjordes. Bara det fick mig att falla i gråt, eftersom det han berättade för mig var skrämmande. Och det ignorerades helt. [...]
I denna process tar jag upp frågan om WTA:s försummelse gentemot ukrainska idrottare under en otroligt svår period och den moraliska skada jag har lidit. Jag begär inte ett förbud mot ryska eller belarusiska spelare, det är inte en del av stämningsansökan.
”Mitt Instagramkonto översvämmat av hemska meddelanden”
Det finns inte ett enda ord om detta. Mitt Instagramkonto har översvämmats av meddelanden från människor som helt har tappat fattningen, vissa personer har sagt fruktansvärda saker. De tror att jag väcker talan för att få ryssar och belarusier förbjudna. Det är inte alls vad det handlar om”, utvecklade den mest berörda själv i april 2025 för mediet Tribuna.
WTA svarade då Tsurenko i ett pressmeddelande: ”I enlighet med vår hållning har WTA vidtagit ett antal åtgärder för att hjälpa våra ukrainska spelare, som har stått inför stora utmaningar som professionella idrottare.
WTA har också tydligt klargjort att organisationen grundades på principerna om jämlikhet och icke-diskriminering och att dess regler stipulerar att tävlingar är öppna för alla spelare som kvalificerar sig på grundval av sina meriter, utan diskriminering. I enlighet med dessa principer, och liksom andra tennisorganisationer, har WTA intagit ståndpunkten att enskilda idrottare inte ska straffas för sina regeringars handlingar.”
MÄNSKLIGA, EKONOMISKA OCH PSYKOLOGISKA KONSEKVENSER: EN VARDAG OMKULLKASTAD AV KRIGET
Den 25 februari 2025, tre år och en dag efter krigets början, visade en studie utförd av FN att kostnaden för en total återuppbyggnad av Ukraina beräknas till 524 miljarder dollar under det kommande decenniet.
I det sammanhanget påverkas alla delar av samhället, inte minst idrotten. De ukrainska idrottarna, varav vissa har dött när de försvarat sitt land vid fronten, har fått sina förberedelserutiner omkullkastade sedan 2022.
När det gäller tennis, en sport där bara de 100 bästa i världen eller knappt fler kan leva ekonomiskt på sin idrott, är utövarna utlämnade åt sig själva. De måste klara sig för att ge unga människor möjligheter, särskilt genom de stiftelser som lanserats för några år sedan av affischnamnen inom ukrainsk tennis, nämligen Elina Svitolina och Marta Kostyuk.
Den psykologiska aspekten är också något man inte får underskatta, och krigets utveckling har lett till att Lesia Tsurenko inlett en rättsprocess mot WTA:s tidigare VD.
Just de professionella tennisinstitutionerna, med ATP och WTA i spetsen, har också en roll att spela i anpassningen till denna konfliktsituation, men det verkar som att deras engagemang blir allt svagare i takt med att situationen blir mer ”vardaglig” i samhällets ögon.
Tennis i Ukraina kan givetvis bara hamna i bakgrunden i ett nödläge som detta. Och den kommer sannolikt att förbli djupt märkt av denna mörka period, trots de många ansträngningar som görs för att låta den fortsätta existera, mot alla odds.
