Tänk om tennisen förlorade sin själ? Fallet med robotiserad dömning, mellan tradition och avhumaniserad modernitet
I ett samhälle i ständig förändring har tekniken oundvikligen kommit att ta en viktig plats i vår vardag. Alla områden har påverkats, och idrotten har inte undgått detta. Under de senaste 40 åren har revolutionerande innovationer med millimeterprecision avlöst varandra.
Tennisens värld, rik på en sekellång tradition, står nu inför framväxten av teknologier som omdefinierar spelets regler. Medan gårdagens mästare litade till sin intuition och erfarenhet, har dagens spelare tillgång till verktyg som videohjälp och hawk-eye.
Dessa möjliggör en mer exakt rättvisa, men väcker också grundläggande frågor om sportens själva essens. Den här artikeln utforskar utmaningarna kopplade till övergången till ett teknologiskt domarsystem, och lyfter fram motsättningarna mellan bevarandet av traditioner och framväxten av en modernitet som ibland upplevs som avhumaniserad.
HAWK-EYE, ELC, VIDEO: NYHETERNA SOM SKAKAR OM TENNISEN
Genom att göra det möjligt att kontrollera om servarna är giltiga, banade Cyclope (som vi återkommer till längre ned) väg för en era där precision blev avgörande på banan. Denna revolution innebar inte bara en betydande förändring i tennisens ekosystem, utan låg också bakom flera viktiga beslut som följde. Framför allt införandet av hawk-eye-systemet och, mer nyligen, Electronic Line Calling (ELC) samt videohjälp.
Datasystemet Cyclope, som infördes av ATP och WTA redan på 1980-talet, var den första revolutionen. På den tiden gjorde det det möjligt att slå fast om spelarnas servar studsade i rätt ruta eller inte.
Det användes för första gången i Wimbledon 1980 innan det testades i US Open året därpå, liksom i Australian Open. Därefter ersattes denna begränsade version av hawk-eye, ett tekniskt hjälpmedel som blivit ett oumbärligt inslag i tennisen.
Det gör det möjligt för spelarna att ifrågasätta linjedomarnas beslut om de anser att en boll som dömts ut faktiskt landade innanför linjerna – eller tvärtom. Det är ett mer tillförlitligt och hållbart system. Tjugo år efter den första användningen av tekniken infördes möjligheten att begära “challenges”.
En avgörande Williams–Capriati-krock för hawk-eyes genombrott
Idén att integrera hawk-eye i professionella turneringar framstod som självklar 2004. I samband med US Open fanns hawk-eye tillgängligt för tv-sändningen, medan domarna på banan inte hade tillgång till systemet. Under kvartsfinalen mellan Serena Williams och Jennifer Capriati kunde tv-tittarna därför bevittna de misstag som till slut kostade spelaren med 23 Grand Slam-titlar matchen.
"Anledningen till att hawk-eye blev så viktigt är att de dömde ut alla mina bollar, även när de inte ens var nära linjerna. De dömde dem konsekvent fel. Det blev omöjligt att spela", försäkrade Williams i augusti 2022.
Och den amerikanske sportjournalisten och tennisspecialisten Christopher Clarey bekräftade detta för CNBC: "Mötet mellan Williams och Capriati var avgörande. Under den matchen började US Open testa ett hawk-eye-system som var synligt i tv. Den breda publiken hade därmed mer information än spelarna själva. Det fanns en stor skillnad mellan vad folk såg och vad som faktiskt hände på banan."
De många besluten mot Serena Williams i den matchen väckte förstås oro. Tack vare denna match framstod det som nödvändigt att göra hawk-eye tillgängligt för spelarna inne på arenorna.
Under Miami-turneringen 2006 blev amerikanskan Jamea Jackson den första spelaren att begära att få se var på banan en boll hade studsat. Under de följande månaderna började US Open (2006), Australian Open och Wimbledon (2007) att använda hawk-eye.
ELC – ett verktyg med millimeterprecision
En annan nyhet i tennisen de senaste åren är ELC (Electronic Line Calling). Det gör det möjligt att på en bråkdels sekund avgöra om en boll som är nära linjen är inne eller ute. ELC registrerar också automatiskt eventuella fotfel vid serven.
Systemet användes första gången under Next Gen ATP Finals 2017. Med automatiska linjeutrop behövs inga linjedomare, och de har därför gradvis försvunnit från de professionella banorna.
Ben Figueiredo, innovationschef för hawk-eye inom tennisen, beskriver hur ELC fungerar: "Vi har kameror installerade runt hela banan som kalibreras för att registrera spelarens och bollens position under hela matchen.
Faktum är att vi använder åtta kameror av tolv, men om en av dem skadas eller har lägre kapacitet tappar vi ändå ingen precision. Att installera allt tar tre dagar.
På US Open har vi totalt tolv kameror på varje bana, samt sex andra för att upptäcka fotfel. Totalt har vi 204 kameror. Systemets precision är synlig ned på millimeternivå, och ITF (Internationella tennisförbundet) har godkänt detta system."
Covid – en vändpunkt för tekniken inom tennisen
Hawk-eye kom därmed att bli fullt integrerat på den professionella touren under omkring femton år. Men tennisen genomgick en andra stor omvälvning under covid-19-pandemin. Samtidigt som ett stort antal evenemang ställdes in av hälsoskäl, påskyndade organisationerna processen att "robotisera" sporten.
Redan sommaren 2020 meddelade US Open att ELC skulle ersätta linjedomarna på de två största arenorna i New York-komplexet. Arthur Ashe Stadium och Louis Armstrong Stadium var då utrustade till 100 % med det elektroniska systemet. Australian Open följde sedan det amerikanska Grand Slam-exemplet och blev några månader senare den första Majorn att använda denna teknik fullt ut, utan linjedomare.
ATP godkände definitivt ELC år 2023
För att minimera risken för misstag antog ATP ELC år 2023. Det innebar samtidigt slutet för linjedomarna i tourens turneringar från och med säsongen 2025.
"Detta är ett historiskt ögonblick för vår sport. Traditionen är central i tennisen, och linjedomarna har spelat en viktig roll genom åren", förklarade ATP-ordföranden Andrea Gaudenzi efter tillkännagivandet om att ELC skulle införas 2023.
"Det sagt har vi ett ansvar att ta till oss innovation och ny teknik. Vår sport förtjänar det mest precisa domarsystemet som finns, och vi är glada över att kunna införa det på hela vår tour från och med 2025", motiverade den italienske ledaren beslutet.
Dessutom har tre av de fyra Grand Slam-turneringarna också infört denna metod: endast Roland-Garros, som spelas på grus, fortsätter att använda linjedomare under sin årliga tvåveckorsperiod. Debatten om hawk-eye och video på Porte d’Auteuil fortsätter att rasa i den lilla tennisvärlden.
Video tillgänglig i stora ATP-turneringar från och med 2025
Som komplement har även videohjälp gjort entré efter en premiär under Next Gen ATP Finals 2018. Mycket populär i lagsporter som fotboll och rugby sedan flera år tillbaka, gör den det möjligt att korrigera felaktiga beslut tagna av domarna i vissa matchsekvenser.
Inom tennisen kan den användas för att se om en boll studsat två gånger på motståndarens sida. ATP meddelade i februari 2025 att alla Masters 1000-turneringar hädanefter skulle använda video, vilket är ett stort framsteg.
"Stolstolarna kommer att kunna granska beslut, särskilt ‘not up’ (dubbelstuds), fel, ‘touch’ (om en motståndare snuddar vid bollen), ‘hindrance’ (störning under en boll), poängräkningsfel och eventuella diskvalifikationssituationer. Detta kommer att göra domsluten mer precisa.
Det är fortsättningen på ett revolutionerande år för denna sport. För allra första gången använder alla professionella turneringar, på alla underlag, ett elektroniskt system för att upptäcka fel i realtid, inom ramen för de fortsatta ansträngningarna att erbjuda den högsta möjliga precisionen för spelare och fans", förklarade ATP i början av 2025.
TRADITIONEN FORTFARANDE LEVANDE
Samtidigt som nästan hela den professionella touren går över till elektronisk dömning, förblir Roland-Garros troget sina linjedomare. Ett medvetet val, i spänningsfältet mellan respekt för traditioner och försvar av ett visst franskt tennisromantiskt ideal.
Roland-Garros fortsatt motvilligt till tekniken
Som den enda Grand Slam-turneringen som spelas på grus är Roland-Garros den sista av de fyra Majors som gör motstånd mot ELC:s ankomst på den professionella touren. På ett underlag där bollarna lämnar tydliga märken som stolstolen kan utnyttja anser organisationen att det inte är nödvändigt att införa detta system.
Roland-Garros bekräftade dessutom i ett pressmeddelande att linjedomarna kommer att finnas kvar åtminstone fram till 2026 för att bevara turneringens tradition: "Vid upplagan 2025 fanns 404 domarofficiella på plats. Bland dem fanns 284 franska representanter från alla regionförbund i Frankrike.
Dessa stolstolar och linjedomare väljs noggrant ut bland cirka 30 000 funktionärer i Frankrike, som dömer året runt inom regionförbunden, distriktskommittéerna och klubbarna anslutna till FFT. Detta beslut bidrar till Roland-Garros särprägel, som är den sista Grand Slam-turneringen som förlitar sig på linjedomare."
Linjedomarna – ett "mänskligt inslag" på väg att försvinna
Ändå förespråkar de flesta spelarna att det automatiserade systemet även ska införas i den franska huvudstaden. Figueiredo har förståelse för situationen: "Det är upp till turneringarna att besluta om de vill använda det eller inte. Jag vet att Roland-Garros uppskattar att ha kvar linjedomare och att se domarna kliva ned från sina stolar för att kontrollera märkena."
"Fransmännen frågar sig på allvar om de verkligen behöver det. Runtom i världen har publiken olika relationer till traditioner. Bara det faktum att se domarna gå ned och visa märket för spelarna bidrar till att upprätthålla denna sedvänja. Om Roland-Garros beslutar att installera hawk-eye, där alla beslut tas i realtid, kommer turneringen att förlora detta mänskliga inslag", tillägger Clarey.
Hawk-eye har en betydande kostnad
Ben Figueiredo, som känner tekniken på US Opens banor mycket väl, är dock medveten om att installationen av kamerorna kostar: "På varje bana kostar utrustningen omkring 100 000 dollar. Vi äger all utrustning, och vi har även ett partnerskap med USTA (det amerikanska tennisförbundet) sedan mer än femton år. Det är de som betalar för allt här", säger han.
Christopher Clarey bekräftar: "Det är mycket dyrt att införa ELC om du har en begränsad budget, och det är inte lätt att installera. Det är en tröskel för många mindre turneringar."
EN OMFATTANDE MEN OFULLKOMLIG TEKNIK
Samtidigt som tekniken fortsätter att revolutionera tennisvärlden är den varken gränslös eller okontroversiell. Nyliga incidenter har belyst de brister och oklarheter som kvarstår och väckt debatt bland spelare och domare på den professionella touren.
Från oförmågan att rätta till uppenbara misstag i avgörande ögonblick till stelbenta regler kring videoanvändning visar dessa exempel att tekniken inte alltid kan garantera rättvisa på banan.
Teknikens begränsningar inom tennisen
Videoanvändningen har kantats av vissa missöden. I tredje omgången av US Open 2024 mellan Anna Kalinskaya och Beatriz Haddad Maia spreds en omdiskuterad poäng världen över. När brasilianiskan sprang fram mot nätet lyfte hon upp bollen på en stoppboll från sin motståndare. Överraskad missade ryskan slaget därpå. Efter att videon granskats kunde åskådarna se att Kalinskayas boll hade studsat två gånger innan Haddad Maia lyckades slå tillbaka den.
Den poäng som Haddad Maia vann var därmed inte giltig, men även efter att ha konsulterat videohjälpen kunde inte stolstolen ändra det ursprungliga beslutet. Poängen tilldelades alltså Haddad Maia. Incidenten blev matchens vändpunkt, och sydamerikanskan körde sedan över sin motståndare (6–3, 6–1).
Ett liknande exempel inträffade i Australian Open 2025 mellan Iga Swiatek och Emma Navarro. Polskan ledde med 6–1, 2–2, fördel i egen serve, när en kort boll från amerikanskan tvingade henne fram till nät. Efter en fin motstoppboll vann hon poängen. Men Navarro, som tycktes ha sett att hennes föregående boll hade dubbelstudsat, bad stolstolen att använda video.
Regelverket är dock mycket tydligt i detta fall. En spelare får endast begära video om hon omedelbart slutar spela, även om poängen fortsätter. En riskabel metod, som Navarro själv påpekade.
"Jag avbröt inte poängen. Jag slog nästa slag, och det är därför jag inte kunde använda video. Jag tycker att det vore bättre att kunna få en reprisering även om vi fortsätter spela, eftersom allt går så fort. Jag frågade domaren om jag kunde få se poängen igen, och hon sa att jag inte kunde det eftersom jag inte hade stannat spelet", förklarade amerikanskan på presskonferensen efter matchen.
"Det är upp till domaren att fatta ett beslut"
"Du slår ditt slag, hon returnerar bollen, och du tänker att poängen bara fortsätter. Ni vet, i mitt huvud tänkte jag att jag trots allt kanske skulle vinna poängen om jag spelade klart den.
Det är lite deprimerande att behöva avbryta en pågående duell. Och om man stannar spelet och begär video kan det ju visa sig att bollen inte dubbelstudsade. I slutändan är det upp till stolstolen att fatta ett beslut.
Det är svårt att skylla på någon särskild person, det är ett svårt val. Reglerna borde vara annorlunda, eftersom vi borde kunna se bilderna för att fatta ett definitivt beslut", beklagade Navarro.
Incidenten Fritz–Nakashima i Cincinnati 2024
Exemplen på brister i hawk-eye-systemet och särskilt i ELC är många. Under Masters 1000-turneringen i Cincinnati 2024, i matchen mellan Taylor Fritz och Brandon Nakashima, orsakade en boll som gick ut över baslinjen en proteststorm. Fritz stannade upp kort, i tron att ELC skulle bekräfta att bollen var ute. Men spelet fortsatte.
Först några slag senare avbröt domaren Greg Allensworth duellen och gick fram till Fritz: "Säg inte att vi måste sluta spela mitt i en duell när vi har ELC", sa amerikanen till ATP-domaren. "Jag förstår dig, men det är så det fungerar", svarade denne. Till slut spelades poängen om, trots att den logiskt sett borde ha tilldelats Fritz.
TEKNIKEN: EN REVOLUTIONERANDE MEN FÖRBÄTTRINGSBAR UTVECKLING
Sedan mitten av 2000-talet har tekniken fått en mycket framträdande roll i tennisen. Hawk-eye, automatiska linjeutrop, video – allt syftar till att underlätta stolstolarnas arbete.
Att utrusta banorna med automatiska domarsystem är en viktig vändpunkt i denna sports historia. Även om dessa framsteg ger obestridliga garantier när det gäller precision och rättvisa, väcker de också frågor om framtiden för de mänskliga interaktionerna under matcherna.
Bevarandet av spelets traditionella anda hotas också. Strävan efter en balans mellan innovation och respekt för grundläggande värden framstår som avgörande för att tennisvärlden ska behålla sin dragningskraft och sin autenticitet.
En sportteknologimarknad i ständig tillväxt
Fram till 2030 förväntas marknaden för sportteknik nå 25,7 miljarder dollar, vilket skulle motsvara en ökning med 26 % jämfört med 2023. När det gäller tennis väntas sporten bli allt mer "robotiserad" i och med införandet av ELC och video i nästan alla professionella turneringar.
Endast Roland-Garros litar fortfarande på linjedomare. De många kontroverserna kring märken på grus och flera spelares krav på att tekniken ska införas i Paris är dock fortfarande aktuella frågor. Organisationen bakom den franska Grand Slam-turneringen kommer snart att behöva ta ställning i dessa frågor.
Samtidigt omvandlar den artificiella intelligensens framväxt i samhället olika sektorer, genom att automatisera processer, anpassa tjänster och omdefiniera arbetslivet. AI erbjuder enastående möjligheter att förbättra effektivitet och tillgänglighet, men medför också stora utmaningar, särskilt när det gäller integritet och säkerhet.
Som laboratoriet för morgondagens tennis – har Masters Next Gen någon framtid? 
Tennis: de okända sanningarna om försäsongen – mellan vila, stress och fysisk överlevnad 
Tänk om tennisen förlorade sin själ? Fallet med robotiserad dömning, mellan tradition och avhumaniserad modernitet 
Specialartiklar – Saudiarabien, skador, krig och affärer: de fascinerande insiderna av tennis avslöjade av TennisTemple